Överallt ska man numera ha ett användarnamn. Till e-posten, olika hemsidor man ska logga in på, till bloggen....kan vara svårt ibland komma på vad man ska kalla sig själv...

Watergirl var ganska givet namn. Jag älskar vatten!  Började simma när jag var sex år och ville bara lära mig mer och mer, bli bättre och bättre. Nu blev jag väl ingen riktig elitsimmare med tanke på resultat -  men motivationen att träna och tävla försvann inte förrän vid 18-års-åldern. Det var jag som under träning låg och drog alla andra som var mer explosiva på tävling. Jag var ett med vattnet i tolv år. Har aldrig räknat ut hur många meter jag simmat under min livstid eller hur många timmar jag lagt ner på simningen. Det är åtskilliga i alla fall. 

När tiden som simmare var över fick jag förfrågan att bli simtränare. JA självklart! Att vara kvar i klubben och dela med sig av kunskaper och erfarenheter, utvecklas på bassängkanten och bli den där simtränaren som man önskade man hade när man själv låg där och malde bassänglängd efter bassänglägd. På det stora hela hade jag bra tränare under hela tiden och nu när jag hållt på med barn och simning i över tjugo år, vet jag varför tränaren argumenterade eller gjorde si eller så.....

Hundratals barn, ja så många är det säkert som jag haft i babysim, lärt simma i simskola och tränat och manat fram på simtävlingar efter att varit verksam i två simklubbar (LS i 15 år och KSLS 6 år). Landskrona har dock en speciell plats i mitt hjärta som hemmaklubb. Där lades ju grunden till min simbana. Speciellt roligt är det när en speciell tjej jag haft i babysim för nästan 18 år sedan och följt hennes simutveckling fortfarande kommer fram till mej och kramar om mej såååå hjärtligt. Nu är hon simhopperska.....Blir så varm i hjärtat av den familjen  . Då vet man varför man hållt på med barn och simning. Det ger en så mycket på många sätt och naturligtvis vill det till ett brinnande intresse.

Skulle vilja jobba med simningen på heltid så framtiden får väl visa ifall det blir så. Tack Pär L för att du ledde mig in på simtränarbanan och aldrig trodde jag att jag skulle hålla på så länge eller bli så omtyckt som jag är......(säkert finns det någon som inte gillar mej men man kan ju inte va i allas hjärtan)

Många minnen kommer över mig nu när jag skriver. Skulle kunna fylla en hel bok om simningen i mitt liv....Vill avsluta med att jag tycker det är bra för barn att prova på olika idrotter men en idrott alla ska kunna är att simma. Är du simkunnig?

Simma lugnt